Det är valtider, åtminstone snart. Och i sådana tycker jag att det är trevligt att påminna mig om svunna valtider. Och då framförallt roar det mig att fundera på hur politiker gjort för att vara "relevanta". Att skoja till det är ett gammalt och beprövat knep. Tage Erlander gjorde det. Gunnar Sträng likaså. Och Carl Bildt.
I det här klippet visar Carl upp sin totala brist på musikalitet men, måste jag säga, lyckas ändå på något helt ofattbart vis ta sig ur en situation som lika pinsam som att vara naken från midjan neråt på allmän plats, med hedern i behåll. Att han hänger med Bert Karlsson är väl möjligtvis det man undrar mest över; förutom hur fan de tänkte när de planerade hela grejen. Så, återigen, hur fan tänkte dem?
Johan Grönberg